Likabehandling - gruppuppgift.
Idag satt vi i studiegruppen och diskuterade olika begrepp, de olika begreppen var: mångfald, normkritik, likabehandling, intersektionalitet, normer i språket,.normfäller, genus, jämställdhetsintegrering och heteronormativitet.
Vad vi då kom fram till var att mångfald inte är något man skapar, utan är ett resultat av likabehandling. Mångfald brukar syfta till olikheter, ett ord som tagits från engelskans diversity, när det kommer till kön, ålder, sexuell läggning, familjeförhållanden och utbildning. Mångfald står i kontrast till vad som ses normalt i samhället, om allting skulle ansetts vanligt så skulle det inte funnits olikheter och då ingen mångfald.
Vi kom fram till att normkritik innebär att man ifrågasätter normer, det som anses vara "normalt". normkritik är ett förhållningssätt, alltså ingen metod. Normkritik innebär att man medvetandegör, ifrågasätter omformar och ibland skapar nya former.
Likabehandling handlar om att lika fall ska behandlas lika. Vi gör likvärdig behandling och får likabehandling, alla har rätt att få sina behov sedda.
Intersektionalitet handlar om att fokusera på skärningspunkten mellan olika maktordningar. Hur dessa maktordningar påverkar varandra ömsesidigt. Maktordningar kan exempelvis vara klass.
Normer i språket är exempelvis normer som finns i tv och litteratur. Att exempelvis onda ofta på något vis är mörka i hyn, bär mörka kläder medan de goda är ljusa och vita, eller att kvinnor ofta framställs som hjälplösa. Målet för pedagogerna är att medvetandegöra för eleverna och barnen om de mönster och normer finns i olika medier.
Ett tydligt exempel på normfäller i vardagen är utbudet av varor och tjänster som avspeglar en norm, och därför utestängs individer.
När det gäller genus kom vi fram till att genus i förskolan handlar om att man har en medvetenhet om de föreställningar och omedvetna förväntningar som vi har på könen, att man som pedagog har synliggjort vad för föreställningar och omedvetna förväntningar man har på flickor och pojkar. Genus handlar om ett förhållningssätt och en medvetenhet om sin egna yrkesroll, att man genom sina omedvetna förväntningar och föreställningar vidmakthåller gamla genussystem och även kan omskapa dem.
Jämställdhetsintegrering är ett förändringsarbete som syftar till att förbättra förskolan. Det handlar om att försöka minska ojämställdheten i samhället. Man ska försöka synliggöra kvinnors och mäns villkor och förutsättningar, ha ett kritiskt tänkande och ifrågasätta de föreställningar som finns om kön och den egna verksamheten.
Heteronormativitet handlar om att heterosexualitet ör det som uppfattas som normalt, därför anses allt annat som avvikande. Detta kan kopplas till könsmaktsordningen och antagandet om kvinnor och mäns olikhet. Det finns specifika normer och förväntningar om hur kvinnor och män ska uppföra sig.
Vad vi då kom fram till var att mångfald inte är något man skapar, utan är ett resultat av likabehandling. Mångfald brukar syfta till olikheter, ett ord som tagits från engelskans diversity, när det kommer till kön, ålder, sexuell läggning, familjeförhållanden och utbildning. Mångfald står i kontrast till vad som ses normalt i samhället, om allting skulle ansetts vanligt så skulle det inte funnits olikheter och då ingen mångfald.
Vi kom fram till att normkritik innebär att man ifrågasätter normer, det som anses vara "normalt". normkritik är ett förhållningssätt, alltså ingen metod. Normkritik innebär att man medvetandegör, ifrågasätter omformar och ibland skapar nya former.
Likabehandling handlar om att lika fall ska behandlas lika. Vi gör likvärdig behandling och får likabehandling, alla har rätt att få sina behov sedda.
Intersektionalitet handlar om att fokusera på skärningspunkten mellan olika maktordningar. Hur dessa maktordningar påverkar varandra ömsesidigt. Maktordningar kan exempelvis vara klass.
Normer i språket är exempelvis normer som finns i tv och litteratur. Att exempelvis onda ofta på något vis är mörka i hyn, bär mörka kläder medan de goda är ljusa och vita, eller att kvinnor ofta framställs som hjälplösa. Målet för pedagogerna är att medvetandegöra för eleverna och barnen om de mönster och normer finns i olika medier.
Ett tydligt exempel på normfäller i vardagen är utbudet av varor och tjänster som avspeglar en norm, och därför utestängs individer.
När det gäller genus kom vi fram till att genus i förskolan handlar om att man har en medvetenhet om de föreställningar och omedvetna förväntningar som vi har på könen, att man som pedagog har synliggjort vad för föreställningar och omedvetna förväntningar man har på flickor och pojkar. Genus handlar om ett förhållningssätt och en medvetenhet om sin egna yrkesroll, att man genom sina omedvetna förväntningar och föreställningar vidmakthåller gamla genussystem och även kan omskapa dem.
Jämställdhetsintegrering är ett förändringsarbete som syftar till att förbättra förskolan. Det handlar om att försöka minska ojämställdheten i samhället. Man ska försöka synliggöra kvinnors och mäns villkor och förutsättningar, ha ett kritiskt tänkande och ifrågasätta de föreställningar som finns om kön och den egna verksamheten.
Heteronormativitet handlar om att heterosexualitet ör det som uppfattas som normalt, därför anses allt annat som avvikande. Detta kan kopplas till könsmaktsordningen och antagandet om kvinnor och mäns olikhet. Det finns specifika normer och förväntningar om hur kvinnor och män ska uppföra sig.
